En del av dessa glasyrer använder vi oss själva av, en del har vi bara provat i liten skala.
Se recepten som utgångspunkt till eget experimenterande.
Vi bränner själva oftast till Orton-kägla 8 (1270˚C, vid en temperaturstegring på 150˚C/timme,
de sista hundra graderna), men temperaturintervallet för dessa glasyrer bör man kunna
söka kring 1240˚-1280˚ (Orton-kägla 7 till 9).
Tennglasyrer
|
05-A
|
|
|
| Cornish Stone |
75 % |
Täckande, blank |
| Krita |
18 % |
|
| Zinkoxid |
2 % |
|
| Kvarts |
5 % |
|
| |
| + Tennoxid |
10 % |
|
| |
Infärgning
|
|
|
| |
| -a |
--- |
Vit |
| -b |
1,25 % Koboltoxid |
Blå |
| -c |
2 % Kopparoxid |
Grön |
| -d |
4 % Koboltoxid |
|
| |
4 % Mangandioxid |
|
| |
4 % Röd Järnoxid |
Svart |
| -e |
10 % Röd Järnoxid |
Brun |
| -f |
5 % Röd Järnoxid |
Rostgul |
| -g |
0,5 % Kromoxid |
Klappgröt (lila/rosa) |
| |
| |
|
|
05-B
|
|
|
Kalifältspat
Dolomit
Krita
Talk
Benaska
Ball Clay
Kaolin
Kvarts
+ Tennoxid |
44 %
20 %
12,5 %
2 %
2 %
5 %
12 %
2,5 %
10 % |
Täckande, "marmor" |
| |
Infärgning
|
|
|
| -a |
--- |
Vit |
| -b |
1,25 % Koboltoxid |
Blå |
| -c |
2 % Kopparoxid |
Grön |
| -d |
4 % Koboltoxid |
|
| |
4 % Mangandioxid |
|
| |
4 % Röd Järnoxid |
Svart |
| -e |
10 % Röd Järnoxid |
Brun |
| |
| |
|
|
05-C
|
|
|
Kalifältspat
Dolomit
Krita
Ball Clay
Kaolin
Kvarts
Titandioxid
+ Tennoxid |
40 %
10 %
10 %
5 %
10 %
15 %
10 %
10 % |
Täckande, "grädde" |
| |
Infärgning
|
|
|
-a
-b
-c |
---
2 % Koboltoxid
2 % Kopparoxid |
Gräddvit
Blågrå
Ljusgrön |
| |
| |
|
|
05-D
|
|
|
Kalifältspat
Krita
Talk
Kvarts
+ Tennoxid |
47,5 %
9 %
23 %
20,5 %
10 % |
Täckande, halvblank |
| |
Infärgning
|
|
|
| -a |
--- |
Vit, talkig |
| |
|
Dolomitglasyrer
|
| D-1 |
|
|
Kalifältspat
Dolomit
Ball Clay
Krita
Kvarts |
40 %
40 %
10 %
5 %
5 % |
Täckande, marmorerad, matt |
| |
Infärgning
|
|
|
| -a |
--- |
Vit, marmorerad |
| -b |
2 % Kromoxid |
Brun, grönskiftande |
| -c |
2 % Koboltoxid |
Blå, marmorerad |
| -d |
2 % Kopparoxid
10 % Kaolin |
Buteljgrön, skiftande |
| |
|
|
Kommentar:
Dolomitglasyrer har den egenheten att de tack vare sin höga Dolomit-halt får ett snävt smältintervall. Ovanstående glasyrer bränns bäst kring 1260˚ -1280˚ (Orton-kägla 8 i botten). Krom-varianten behöver lite högre temperatur, koppar-varianten lite lägre. En halvtimmes utjämning är att rekommendera. |
| |
| |
|
|
Kent´s dolomit
|
|
|
Nefelin Syenit
Dolomit
Träaska
Ball Clay
Bentonit
Tennoxid |
55 %
18 %
10 %
5 %
2 %
10 % |
Vit opak, med inslag av orange där den ligger tunt |
| |
Kommentar:
Bränntemperatur 1220˚-1260˚, Ortonkägla 7. För hög temperatur eller för tjockt pålagd kan den bli glansig. Stabil glasyr. |
| |
|
Bariumglasyrer
|
|
|
| 01-E |
|
|
| Kalifältspat |
48% |
Täckande, matt |
| Bariumkarbonat |
17% |
|
| Krita |
5% |
|
| Kaolin |
15% |
|
| Zinkoxid |
15% |
|
| |
|
|
| Infärgning |
|
|
| -a |
10 % Tennoxid |
Vit, skiftande |
| -b |
1 % Koboltoxid |
Djupblå |
| -c |
1 % Röd Järnoxid |
|
| |
1 % Kromoxid |
Orange |
| -d |
2 % Röd Järnoxid |
Gul (grov senap) |
| |
|
Svarta Glasyrer
|
|
|
S-1
|
|
|
| Kalifältspat |
46% |
|
| Kaolin |
22% |
|
| Krita |
19% |
|
| Benaska |
4% |
|
| Talk |
4% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
4 % Koboltoxid |
|
| |
4 % Mangandioxid |
|
| |
4 % Röd Järnoxid |
Svart, matt |
| |
|
|
| |
|
|
S-2
|
|
|
| Kalifältspat |
49% |
|
| Bariumkarbonat |
18% |
|
| Krita |
5% |
|
| Kaolin |
11% |
|
| Zinkoxid |
15% |
|
| Kvarts |
2% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
4 % Koboltoxid |
|
| |
4 % Mangandioxid |
|
| |
4 % Röd Järnoxid |
Blåsvart, matt |
| |
|
|
| |
|
|
S-3
|
|
|
| Nefelin Syenit |
15% |
|
| Krita |
15% |
|
| Ball Clay |
50% |
|
| Kvarts |
20% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
4 % Koboltoxid |
|
| |
4 % Mangandioxid |
|
| |
4 % Röd Järnoxid |
Svart, halvblank |
| |
|
|
Kommentar:
Dessa tre glasyrer är säkert värda att prova även med andra infärgande oxider. |
| Grundrecept S-1 är för övrigt samma grundrecept som F-3. |
| |
|
Transparent glasyr
|
| Petalit |
50% |
| Krita |
15% |
| Zinkoxid |
12% |
| Kaolin |
3% |
| Kvarts |
20% |
| |
|
Steinunns Röda
|
|
|
| Kalifältspat |
45% |
|
| Litiumkarbonat |
3% |
|
| Talk |
10% |
|
| Benaska |
14% |
|
| Ball Clay |
14% |
|
| Kvarts |
14% |
|
| |
|
|
| Infärgning |
10 % Röd Järnoxid |
Kraftigt röd, blank. |
| |
|
Mörkare där den ligger tunt. |
| |
|
Fyleverkens Glasyrer
|
| F-2 |
|
|
| Kalifältspat |
49% |
|
| Kaolin |
23% |
|
| Dolomit |
22% |
|
| Krita |
4% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
|
|
| -a |
1 % Röd Järnoxid |
|
| |
1 % Kopparoxid |
Grå-gul-brun, matt |
| -b |
2 % Kopparoxid |
Grå-grön, matt |
| |
|
|
| |
|
|
F-3
|
|
|
| Kalifältspat |
46% |
|
| Kaolin |
22% |
|
| Krita |
19% |
|
| Benaska |
4% |
|
| Talk |
4% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
|
|
| -a |
5 % Röd Järnoxid |
Brun-grön-röd, matt |
| -b |
2 % Kopparoxid |
Grön, matt |
| -c |
0,5 % Koboltoxid |
Blå, matt |
| |
|
|
| |
|
|
F-6
|
|
|
| Kalifältspat |
45% |
Täckande, blank |
| Kvarts |
25% |
|
| Zinkoxid |
10% |
|
| Krita |
10% |
|
| Tennoxid |
10% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
|
|
| -a |
-- |
Vit |
| -b |
0,5 % Koboltoxid |
Ljusblå |
| -c |
2 % Koboltoxid |
Blå |
| -d |
2 % Kopparoxid |
Grön |
| |
| |
|
|
F-8
|
|
|
| Kalifältspat |
36% |
|
| Kaolin |
30% |
|
| Krita |
13% |
|
| Dolomit |
9% |
|
| Kvarts |
9% |
|
| Benaska |
3% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
|
|
| -a |
0,5 % Koboltoxid |
Blå, matt |
| -b |
2 % Kopparoxid |
Grön, matt |
| |
|
|
Kommentar:
Fyleverken producerade Fyle-leran innan vi på Lokatta övertog beredningen 1996. Ovanstående glasyrer togs fram av Fyleverken på 80-talet, som lämpliga till Fyle-leran.
Glasyrerna nr. 2, 3 och 8 är inte speciellt lämpliga utan infärgande oxider. De behöver oxidernas flussande verkan för att bli bra. Nr. 6 går däremot utmärkt utan infärgande oxider. Eventuellt kan man prova att minska halten tennoxid om man vill göra glasyren mera transparant.
Nr. 2 och 3 är rätt så skiftande beroende på tjockt/tunt.
Nr. 6 och 8 är mera jämna i färgen. |
| |
Blankare variant på F-3-c
|
|
| |
|
|
00-U
|
|
|
| Kalifältspat |
34,50% |
|
| Petalit |
11,50% |
|
| Krita |
19% |
|
| Talk |
4% |
|
| Benaska |
4% |
|
| Kaolin |
16,50% |
|
| Kvarts |
2,50% |
|
| |
|
|
Infärgning
|
0,5 % Koboltoxid |
Blå, halvblank |
| |
|
Justering av glasyr-recept
|
Krackelerande glasyr:
Beror på olika utvidgnings-koefficient mellan lera och glasyr. Alla material utvidgar sig när de blir uppvärmda, respektive drar ihop sig när de kyls av.
Ett mått på detta är utvidgnings-koefficienten. Fyle-leran har en låg utvidgnings-koefficient, detta medför även att Fyle-leran är tålig till ugnseldfast gods och till raku.
Om glasyren drar ihop sig mer än den underliggande leran när godset kyls av efter bränningen så får detta till resultat att glasyrens yta inte räcker till att täcka lerans yta, glasyren krackelerar.
Fältspat, som ingår i väldigt många stengodsglasyrer, har lite olika utvidgnings-koefficienter. Natronfältspat har högst, därefter kommer Kalifältspat och klart lägst kommer Petalit (Litiumfältspat) och Spodumen. |
Justering:
A: Byt ut en del eller allt fältspat mot ett fältspat med lägre utvidgningskoefficient, t.ex. Natronfältspat mot Kalifältspat, Kalifältspat mot Petalit.
B: Öka kvartshalten.
C: En kombination av båda, ofta det bästa eftersom bytet till Petalit har en sänkande inverkan på smältpunkten och ökningen av Kvarts en höjande. |
| |
| |
Rinnig glasyr:
Om glasyren är rinnig och vill lägga sig i pölar på botten av en skål eller rinna ner på sättplattan så kan man ofta staga upp glasyren genom att tillföra en del Kaolin. I den ovan nämnda Dolomit-glasyren D-1-d har tillförandet av 2 % Kopparoxid en så starkt flussande (smältpunktssänkande) inverkan, att glasyren blir rinnig. Tillförandet av 10 % Kaolin stagar upp glasyren och löser problemet. För mycket Kaolin mattar dock glasyren för mycket. |
Justering:
Staga upp glasyren genom att tillföra lite Kaolin. |
|
