Glasyrrecept

En del av dessa glasyrer använder vi oss själva av, en del har vi bara provat i liten skala.
Se recepten som utgångspunkt till eget experimenterande.
Vi bränner själva oftast till Orton-kägla 8 (1270˚C, vid en temperaturstegring på 150˚C/timme,
de sista hundra graderna), men temperaturintervallet för dessa glasyrer bör man kunna
söka kring 1240˚-1280˚ (Orton-kägla 7 till 9).
 

Tennglasyrer

05-A

    
Cornish Stone 75 % Täckande, blank
Krita 18 %  
Zinkoxid 2 %  
Kvarts   5 %  
 
+ Tennoxid 10 %  
 

Infärgning

    
 
-a  --- Vit
-b 1,25 % Koboltoxid Blå
-c 2 % Kopparoxid Grön
-d 4 % Koboltoxid  
  4 % Mangandioxid  
  4 % Röd Järnoxid Svart
-e 10 % Röd Järnoxid Brun
-f 5 % Röd Järnoxid Rostgul
-g 0,5 % Kromoxid Klappgröt (lila/rosa)
 
     

05-B

    
Kalifältspat
Dolomit
Krita
Talk
Benaska
Ball Clay
Kaolin
Kvarts

+ Tennoxid

 44 %
20 %
12,5 %
2 %
2 %
5 %
12 %
2,5 %

10 %

 Täckande, "marmor"
 

Infärgning

    
-a --- Vit
-b 1,25 % Koboltoxid Blå
-c 2 % Kopparoxid Grön
-d 4 % Koboltoxid  
  4 % Mangandioxid  
  4 % Röd Järnoxid Svart
-e 10 % Röd Järnoxid Brun
 
     

05-C

    
Kalifältspat
Dolomit
Krita
Ball Clay
Kaolin
Kvarts
Titandioxid

+ Tennoxid

 40 %
10 %
10 %
5 %
10 %
15 %
10 %

10 %

 Täckande, "grädde"
 

Infärgning

    
-a
-b
-c		 ---
2 % Koboltoxid
2 % Kopparoxid		 Gräddvit
Blågrå
Ljusgrön
 
     

05-D

    
Kalifältspat
Krita
Talk
Kvarts

+ Tennoxid

 47,5 %
9 %
23 %
20,5 %

10 %

 Täckande, halvblank
 

Infärgning

    
-a --- Vit, talkig
 

Dolomitglasyrer
D-1    
Kalifältspat
Dolomit
Ball Clay
Krita
Kvarts		 40 %
40 %
10 %
5 %
5 %		 Täckande, marmorerad, matt
 

Infärgning

    
-a --- Vit, marmorerad
-b 2 % Kromoxid Brun, grönskiftande
-c 2 % Koboltoxid Blå, marmorerad
-d 2 % Kopparoxid
10 % Kaolin
Buteljgrön, skiftande
     

Kommentar:

Dolomitglasyrer har den egenheten att de tack vare sin höga Dolomit-halt får ett snävt smältintervall. Ovanstående glasyrer bränns bäst kring 1260˚ -1280˚ (Orton-kägla 8 i botten). Krom-varianten behöver lite högre temperatur, koppar-varianten lite lägre. En halvtimmes utjämning är att rekommendera.
 
     

Kent´s dolomit

    
Nefelin Syenit
Dolomit
Träaska
Ball Clay
Bentonit
Tennoxid		 55 %
18 %
10 %
  5 %
  2 %
10 %		 Vit opak, med inslag av orange där den ligger tunt
 

Kommentar:

Bränntemperatur 1220˚-1260˚, Ortonkägla 7. För hög temperatur eller för tjockt pålagd kan den bli glansig. Stabil glasyr.
 

Bariumglasyrer

    
01-E    
Kalifältspat 48% Täckande, matt
Bariumkarbonat 17%  
Krita 5%  
Kaolin 15%  
Zinkoxid 15%  
     
Infärgning    
-a 10 % Tennoxid Vit, skiftande
-b 1 % Koboltoxid Djupblå
-c 1 % Röd Järnoxid  
  1 % Kromoxid Orange
-d 2 % Röd Järnoxid Gul (grov senap)
 

Svarta Glasyrer

    

S-1

    
Kalifältspat 46%  
Kaolin 22%  
Krita 19%  
Benaska 4%  
Talk 4%  
     

Infärgning

 4 % Koboltoxid  
  4 % Mangandioxid  
  4 % Röd Järnoxid Svart, matt
     
     

S-2

    
Kalifältspat 49%  
Bariumkarbonat 18%  
Krita 5%  
Kaolin 11%  
Zinkoxid 15%  
Kvarts 2%  
     

Infärgning

 4 % Koboltoxid  
  4 % Mangandioxid  
  4 % Röd Järnoxid Blåsvart, matt
     
     

S-3

    
Nefelin Syenit 15%  
Krita  15%  
Ball Clay 50%  
Kvarts 20%  
     

Infärgning

 4 % Koboltoxid  
  4 % Mangandioxid  
  4 % Röd Järnoxid Svart, halvblank
     

Kommentar:

Dessa tre glasyrer är säkert värda att prova även med andra infärgande oxider.
Grundrecept S-1 är för övrigt samma grundrecept som F-3.
 

Transparent glasyr
Petalit 50%
Krita 15%
Zinkoxid 12%
Kaolin 3%
Kvarts 20%
 

Steinunns Röda

    
Kalifältspat 45%  
Litiumkarbonat 3%  
Talk 10%  
Benaska 14%  
Ball Clay 14%  
Kvarts 14%  
     
Infärgning 10 % Röd Järnoxid Kraftigt röd, blank.
    Mörkare där den ligger tunt.
 

Fyleverkens Glasyrer
F-2    
Kalifältspat 49%  
Kaolin 23%  
Dolomit 22%  
Krita 4%  
     

Infärgning

    
-a 1 % Röd Järnoxid  
  1 % Kopparoxid Grå-gul-brun, matt
-b 2 % Kopparoxid Grå-grön, matt
     
     

F-3

    
Kalifältspat 46%  
Kaolin 22%  
Krita 19%  
Benaska 4%  
Talk 4%  
     

Infärgning

    
-a 5 % Röd Järnoxid Brun-grön-röd, matt
-b 2 % Kopparoxid Grön, matt
-c 0,5 % Koboltoxid Blå, matt
     
     

F-6

    
Kalifältspat 45% Täckande, blank
Kvarts 25%  
Zinkoxid 10%  
Krita 10%  
Tennoxid 10%  
     

Infärgning

    
-a  -- Vit
-b 0,5 % Koboltoxid Ljusblå
-c 2 % Koboltoxid Blå
-d 2 % Kopparoxid Grön
 
     

F-8

    
Kalifältspat 36%  
Kaolin 30%  
Krita 13%  
Dolomit 9%  
Kvarts 9%  
Benaska 3%  
     

Infärgning

    
-a 0,5 % Koboltoxid Blå, matt
-b 2 % Kopparoxid Grön, matt
     

Kommentar:

Fyleverken producerade Fyle-leran innan vi på Lokatta övertog beredningen 1996. Ovanstående glasyrer togs fram av Fyleverken på 80-talet, som lämpliga till Fyle-leran.
Glasyrerna nr. 2, 3 och 8 är inte speciellt lämpliga utan infärgande oxider. De behöver oxidernas flussande verkan för att bli bra. Nr. 6 går däremot utmärkt utan infärgande oxider. Eventuellt kan man prova att minska halten tennoxid om man vill göra glasyren mera transparant.
Nr. 2 och 3 är rätt så skiftande beroende på tjockt/tunt.
Nr. 6 och 8 är mera jämna i färgen.
 

Blankare variant på F-3-c

  
     

00-U

    
Kalifältspat 34,50%  
Petalit 11,50%  
Krita 19%  
Talk 4%  
Benaska 4%  
Kaolin 16,50%  
Kvarts 2,50%  
     

Infärgning

 0,5 % Koboltoxid Blå, halvblank
 

Justering av glasyr-recept

Krackelerande glasyr:

Beror på olika utvidgnings-koefficient mellan lera och glasyr. Alla material utvidgar sig när de blir uppvärmda, respektive drar ihop sig när de kyls av.
Ett mått på detta är utvidgnings-koefficienten. Fyle-leran har en låg utvidgnings-koefficient, detta medför även att Fyle-leran är tålig till ugnseldfast gods och till raku.
Om glasyren drar ihop sig mer än den underliggande leran när godset kyls av efter bränningen så får detta till resultat att glasyrens yta inte räcker till att täcka lerans yta, glasyren krackelerar.
Fältspat, som ingår i väldigt många stengodsglasyrer, har lite olika utvidgnings-koefficienter. Natronfältspat har högst, därefter kommer Kalifältspat och klart lägst kommer Petalit (Litiumfältspat) och Spodumen.

Justering:

A: Byt ut en del eller allt fältspat mot ett fältspat med lägre utvidgningskoefficient, t.ex. Natronfältspat mot Kalifältspat, Kalifältspat mot Petalit.
B: Öka kvartshalten.
C: En kombination av båda, ofta det bästa eftersom bytet till Petalit har en sänkande inverkan på smältpunkten och ökningen av Kvarts en höjande.
 
 

Rinnig glasyr:

Om glasyren är rinnig och vill lägga sig i pölar på botten av en skål eller rinna ner på sättplattan så kan man ofta staga upp glasyren genom att tillföra en del Kaolin. I den ovan nämnda Dolomit-glasyren D-1-d har tillförandet av 2 % Kopparoxid en så starkt flussande (smältpunktssänkande) inverkan, att glasyren blir rinnig. Tillförandet av 10 % Kaolin stagar upp glasyren och löser problemet. För mycket Kaolin mattar dock glasyren för mycket.

Justering:

Staga upp glasyren genom att tillföra lite Kaolin.